Ikea och förlossningskurs

2012-01-25 @ 13:35:28

Nu är det mindre än tre månader kvar och den som ligger i magen verkar ha en framtid som kickboxare eller spinningmästare. Det börjar bli riktigt tråkigt att gå hemma. Eller nu hinner jag göra sådant som man aldrig hinner annars som till exempel klistra in bilder i fotoalbum. Just nu sitter jag med bilder från 2005 och inser att det har hänt en hel del sedan dess... då var alla kjolar kortare, ciderintaget var stort men billgt och poserna satt på sin plats på varenda bild. Dessutom inser man ur mycket äldre alla har blivit på 7 år.

 

I söndags tog jag och Anders utfykten till Ikea. Det är dags att fundera över vilka nya möbler som ska införskaffas innan den nya familjemedlemmen kommer. Det slutade med att vi fyllde bilen med skötbord, badbalja, byrålådor och en massa smågrejer som inte alls känns realistiska att ha hemma på vardagsrumsgolvet. Som tur är har vi lyckats åka med ett lika stort lass till tippen för att alla nya saker ska få plats i vår tvåa. Efter Ikeaturen kunde jag knappt gå, men har nu fått veta av min sjukgymnast att smärtan som uppstår är inte farlig, bara plågande. Hon hittade för övrigt lite muskelinflammaiton i höfterna också för att spä på det hela.

 

I förrgår var vi på förlossningskurs på Huddinge sjukhus. Där fick vi i två och en halv timme veta steg för steg vad som händer under en förlossning. Tycker fortfarande inte att det låter som den mysigaste stunden man kan ha. Men fick veta lite nya saker i alla fall som när exakt man ska åka in till förlossningen och hur man ska aktivera sig när man väl är inne. Inser att jag hade en lite annorlunda bild av det hela då jag trodde att man skulle få ligga på en säng och ha ont... så verkar det inte vara utan när man är där ska man aktiveras och inte ligga still. Hur mycket information jag än får så ser jag inte riktigt att just jag ska vara med om det där ganska snart. Men konstaterade också att jag troligen kommer tillförlita mig på barnmorskorna när det väl är dags. Välja bedövning nu känns bara omöjligt. Har en känsla av att jag kommer vilja ha allt som går att få och lite till om någon skulle fråga mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback